Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Johannes 7:1-18 Karl XII 1873 (SK73)

1. Derefter vistades Jesus i Galileen; ty han ville icke vistas i Judeen, derföre att Judarna foro efter att dräpa honom.

2. Och var då hardt vid Judarnas löfhyddohögtid.

3. Då sade hans bröder till honom: Gack hädan, och gack in i Judeen, att dine Lärjungar må ock se din verk, som du gör.

4. Ty ingen, som vill uppenbar vara, förhandlar något hemliga; om du det gör, så uppenbara dig för verldene.

5. Ty hans bröder trodde icke heller på honom.

6. Då sade Jesus till dem: Min tid är icke än kommen; men edar tid är alltid redo.

7. Verlden kan icke hata eder; men mig hatar hon; ty jag bär vittne om henne, att hennes verk äro ond.

8. Går I upp till denna högtidsdagen; jag vill icke ännu gå upp till denna högtiden; ty min tid är icke ännu fullbordad.

9. Då han hade detta sagt till dem, blef han i Galileen.

10. Men när hans bröder voro uppgångne, då gick ock han upp till högtiden, dock icke uppenbarliga, utan så hemliga.

11. Då sökte Judarna efter honom i högtidene, och sade: Hvar är han?

12. Och mycket mummel var ibland folket om honom; ty somlige sade: Han är god; och somlige sade: Nej; men han förförer folket.

13. Dock talade ingen uppenbarliga om honom, för Judarnas rädslos skull.

14. Då nu half högtiden var öfverstånden, gick Jesus upp i templet, och lärde.

15. Och Judarna förundrade sig, och sade: Huru kan denne Skrift, efter han är icke lärd?

16. Svarade dem Jesus, och sade: Min lärdom är icke min, utan hans som mig sändt hafver,

17. Hvilken som vill lyda hans vilja, han varder förnimmandes, om denna lärdom är af Gudi, eller om jag talar af mig sjelf.

18. Hvilken som talar af sig sjelf, han söker sin egen pris; men den som söker hans pris, som honom hafver sändt, han är sannfärdig, och orättfärdighet är icke i honom.

Läs fullständig kapitel Johannes 7