Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Johannes 6:39-50 Karl XII 1873 (SK73)

39. Och det är mins Faders vilje, som mig sändt hafver, att jag intet borttappa skall af allt det han mig gifvit hafver; utan att jag skall uppväcka det på yttersta dagen.

40. Detta är nu hans vilje, som mig sändt hafver, att hvar och en, som ser Sonen, och tror på honom, han skall hafva evinnerligit lif; och jag skall uppväcka honom på yttersta dagen.

41. Då knorrade Judarna deröfver, att han sade: Jag är det brödet, som nederkommet är af himmelen;

42. Och sade: Är icke denne Jesus, Josephs son, hvilkens fader och moder vi känne? Huru säger han då: Jag är nederkommen af himmelen?

43. Då svarade Jesus, och sade till dem: Knorrer icke emellan eder.

44. Ingen kan komma till mig, utan Fadren, som mig sändt hafver, drager honom; och jag skall uppväcka honom på yttersta dagen.

45. Det är skrifvet i Propheterna: De skola alle varda lärde af Gudi: Hvar och en, som det nu hört hafver af Fadren, och lärt det, han kommer till mig.

46. Icke så, att någor hafver sett Fadren; utan den, som är af Gudi, han hafver sett Fadren.

47. Sannerliga, sannerliga säger jag eder: Hvilken som tror på mig, han hafver evinnerligit lif.

48. Jag är lifsens bröd.

49. Edre fäder åto Manna i öknene, och äro blefne döde.

50. Detta är det brödet, som nederkommer af himmelen, på det den deraf äter, skall icke dö.

Läs fullständig kapitel Johannes 6