Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Johannes 4:32-40 Karl XII 1873 (SK73)

32. Sade han till dem: Jag hafver mat att äta, der I intet af veten.

33. Då sade Lärjungarna emellan sig: Månn någor hafver burit honom äta?

34. Sade Jesus till dem: Min mat är det, att jag gör hans vilja, som mig sändt hafver, och fullbordar hans verk.

35. Sägen I icke, fyra månader äro ännu, och skördatimmen kommer? Si, jag säger eder: Lyfter upp edor ögon, och beser markena; ty hon begynner hvitna till skörd.

36. Och den der uppskär, han tager lön, och församlar frukt till evinnerligit lif; på det att både den som sår, och den som uppskär, skola tillsamman glädjas.

37. Ty här är det ordet sant, att en annar är den som sår, och en annar som uppskär.

38. Jag sände eder ut att uppskära, det I hafven intet arbetat; andre hafva arbetat, och I ären ingångne i deras arbete.

39. Och månge Samariter af den staden trodde på honom, för qvinnones tals skull, som vittnade, att han hade sagt henne allt det hon hade gjort.

40. När nu de Samariter kommo till honom, bådo de honom att han ville blifva när dem; och han blef der i två dagar.

Läs fullständig kapitel Johannes 4