Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Johannes 3:28-35 Karl XII 1873 (SK73)

28. I ären sjelfve min vittne, att jag sade: Icke är jag Christus; utan jag är sänd för honom.

29. Den som brudena hafver, han är brudgummen; men brudgummens vän, som står och hörer honom, han fröjdar sig af brudgummens röst; denna min fröjd är nu fullbordad.

30. Honom bör växa till, och mig bör förminskas.

31. Den som ofvanefter kommer, han är öfver alla; den af jordene är, han är af jord, och af jordene talar han; den af himmelen kommer, han är öfver alla.

32. Och det han hafver sett och hört, det vittnar han; och hans vittnesbörd anammar ingen.

33. Den som anammar hans vittnesbörd, han hafver beseglat, att Gud är sannfärdig.

34. Ty den Gud sändt hafver, han talar Guds ord; ty Gud gifver icke Andan efter mått.

35. Fadren älskar Sonen, och allt hafver han gifvit honom i händer.

Läs fullständig kapitel Johannes 3