1. Jag är ett sant vinträ, och min Fader är en vingårdsman.
2. Hvar och en gren i mig, som icke bär frukt, den tager han bort; och hvar och en, som bär frukt, den rensar han, att han mer frukt bära skall.
3. Nu ären I rene, för det tals skull, som jag hafver talat med eder.
4. Blifver i mig, och jag i eder; såsom grenen kan icke bära frukt af sig sjelf, med mindre han blifver i vinträt, så kunnen icke heller I, utan I blifven i mig.
5. Jag är vinträt, I ären grenarna; den som blifver i mig, och jag i honom, han bär mycken frukt; ty mig förutan kunnen I intet göra.
6. Hvilken som icke blifver i mig, han skall bortkastas, såsom en gren, och förtorkas; och man binder dem samman, och kastar i elden, och de brinna.
7. Om I blifven i mig, och min ord blifva i eder, allt det I viljen, mågen I bedas, och det skall ske eder.
8. Derutinnan är min Fader prisad, att I bären mycken frukt, och varden mine Lärjungar.
9. Såsom Fadren hafver älskat mig, så hafver jag ock älskat eder; blifver i min kärlek.
10. Om I hållen min bud, så blifven I i minom kärlek; såsom ock jag hafver hållit mins Faders bud, och blifver i hans kärlek.
11. Detta hafver jag talat till eder, att min glädje skall blifva i eder, och edor glädje fullkommen varda.
12. Detta är mitt bud, att I skolen älska eder inbördes, såsom jag hafver älskat eder.
13. Ingen hafver större kärlek, än att en låter sitt lif för sina vänner.
14. I ären mine vänner, om I gören hvad jag bjuder eder.