Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Johannes 14:1-14 Karl XII 1873 (SK73)

1. Och han sade till sina Lärjungar: Edart hjerta vare icke bedröfvadt: Tron I på Gud, så tror ock på mig.

2. I mins Faders hus äro många boningar; om så icke vore, säger jag dock eder, att jag går bort till att bereda eder rum.

3. Och om jag än går bort till att bereda eder rum, skall jag likväl komma igen, och taga eder till mig; att hvar jag är, der skolen I ock vara;

4. Och hvart jag går, veten I, och vägen veten I.

5. Thomas sade till honom: Herre, vi vete icke hvart du går; och huru kunne vi veta vägen?

6. Jesus sade till honom: Jag är vägen, sanningen och lifvet; ingen kommer till Fadren, utan genom mig.

7. Känden I mig, så känden I ju ock min Fader; och nu kännen I honom, och hafven sett honom.

8. Philippus sade till honom: Herre, låt oss se Fadren, så hafve vi nog.

9. Sade Jesus till honom: Jag är så lång tid när eder, och du känner mig icke; Philippe, den mig ser, han ser Fadren; och huru säger du: Låt oss se Fadren?

10. Tror du icke, att jag är i Fadrenom, och Fadren i mig? Orden, som jag talar till eder, talar jag icke af mig sjelf; Fadren, som är i mig, han gör gerningarna.

11. Tror mig, att jag är i Fadrenom, och Fadren i mig; eljest, tror mig för gerningarnas skull.

12. Sannerliga, sannerliga säger jag eder: Den der tror på mig, de gerningar, som jag gör, skall ock han göra; och skall göra större än dessa; ty jag går till Fadren.

13. Och allt det I bedjen i mitt Namn, det skall jag göra; på det att Fadren skall prisad varda i Sonenom.

14. Hvad I bedjen i mitt Namn, det skall jag göra.

Läs fullständig kapitel Johannes 14