Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Johannes 13:18-31 Karl XII 1873 (SK73)

18. Icke talar jag om eder alla; jag vet hvilka jag hafver utkorat; men på det att Skriften skall varda fullkomnad: Den der äter bröd med mig, han trampade mig med sin fot.

19. Nu säger jag eder det, förr än det sker, att, när det är skedt, skolen I tro att det är jag.

20. Sannerliga, sannerliga säger jag eder: Hvilken som undfår dem jag sänder, han undfår mig; men hvilken som mig undfår, han undfår honom som mig sändt hafver.

21. När Jesus hade detta sagt, vardt han bedröfvad i Andanom, och betygade, och sade: Sannerliga, sannerliga säger jag eder, att en af eder skall förråda mig.

22. Då sågo Lärjungarna hvar på annan, och voro tvehågse om hvem han talade.

23. Och var en af hans Lärjungar, som satt vid bordet intill Jesu bröst, den Jesus hade kär;

24. Till honom vinkade Simon Petrus, att han fråga skulle, ho den var som han talade om.

25. När han nu låg intill Jesu bröst, sade han till honom: Herre, hvilken äret?

26. Svarade Jesus: Den äret, som jag räcker det indoppade brödet. Och när han hade indroppat brödet, gaf han det Jude Simons Ischarioth;

27. Och efter den betan for Satan in i honom. Så sade då Jesus till honom: Det du gör, gör snart.

28. Men ingen af dem, som vid bordet såto, förstod, till hvad han sade honom det.

29. Ty somlige mente, efter Judas hade pungen, att Jesus hade sagt honom: Köp hvad behof görs till högtidsdagen; eller, att han skulle gifva de fattiga något.

30. När han då tagit hade den betan, gick han straxt ut; och det var natt.

31. Då han var utgången, sade Jesus: Nu är menniskones Son förklarad, och Gud är förklarad i honom.

Läs fullständig kapitel Johannes 13