3. Då tog Maria ett pund smörjelse, af kosteligit oförfalskadt nardus, och smorde Jesu fötter, och torkade hans fötter med sitt hår; och huset uppfylldes med lukt af smörjelsen.
4. Då sade en af hans Lärjungar, Judas Simons Ischarioth, som honom förråda skulle:
5. Hvi vardt icke denna smörjelsen såld för trehundrade penningar, och gifvet fattigom?
6. Det sade han, icke att honom vårdade något om de fattiga; utan förty han var en tjuf, och hade pungen, och bar det gifvet vardt.
7. Då sade Jesus: Låt henne blifva; hon hafver det bevarat till mins begrafvelses dag,
8. Ty I hafven alltid fattiga när eder; men mig hafven I icke alltid.
9. Så förnam mycket folk af Judarna, att han var der; och kommo dit, icke allenast för Jesu skull, utan ock att de skulle se Lazarum, den han uppväckt hade ifrå de döda.
10. Då rådslogo de öfverste Presterna, att de ock skulle dräpa Lazarum;
11. Ty månge af Judarna gingo bort för hans skull, och trodde på Jesum.
12. Dagen derefter, när folket, som då mycket kommet var till högtidsdagen, hörde att Jesus kom till Jerusalem;