8. Derföre, ändock jag hafver i Christo en stor tröst, till att bjuda dig det du bör göra;
9. Dock likväl, för kärlekens skull, beder jag heldre, jag som en sådana är, nämliga den gamle Paulus, och ännu derutöfver en Jesu Christi fånge.
10. Så förmanar jag dig, för min son Onesimo, den jag födde i minom bandom;
11. Den dig fordom onyttig var, men nu både dig och mig väl nyttig är;
12. Hvilken jag nu igensändt hafver; men anamma du honom, såsom mitt hjerta.
13. Jag hade velat behålla honom när mig, att han skulle tjent mig i din stad, uti Evangelii bandom;
14. Men jag ville intet göra utan ditt samtycke; på det ditt goda icke skulle vara nödgadt, utan sjelfviljogt.
15. Men derföre tilläfventyrs for han sin väg till en tid, att du skulle få honom evigan igen;
16. Icke nu såsom en tjenare, utan mer än en tjenare; ja, såsom en älskelig broder, besynnerliga mig; huru mycket mer dig, både efter köttet, och efter Herran?