50. Hafver icke min hand gjort detta alltsammans?
51. I hårdnackade, och oomskorne i hjertat och öron, I stån alltid emot den Helga Anda; såsom edra föder, sammalunda ock I.
52. Hvilken af Propheterna hafva icke edra fäder förföljt? De hafva ihjälslagit dem som förkunnade dens Rättfärdigas tillkommelse, hvilkens förrädare och dråpare I nu voren;
53. I, som undfingen lagen genom Änglaskickelse; och höllen den intet.
54. Då de detta hörde, skar det dem i deras hjerta, och beto samman tänderna öfver honom.
55. Men han, full af dem Helga Anda, såg upp i himmelen, och fick se Guds härlighet, och Jesum stå på Guds högra hand.
56. Och han sade: Si, jag ser himmelen öppen, och menniskones Son stå på Guds högra hand.
57. Då ropade de med höga röst, och höllo sin öron till, och stormade alle tillika till honom;
58. Och drefvo honom utu staden, och stenade honom. Och vittnen lade sin kläder af vid en ung mans fötter, som het Saulus.
59. Och de stenade Stephanum; och han åkallade, och sade: Herre Jesu, anamma min anda.
60. Och så böjde han sin knä neder, och ropade med höga röst: Herre, räkna dem icke denna synden. Och när han hade det sagt, af somnade han.