47. Men Salomon byggde honom ett hus.
48. Dock den Aldrahögste bor icke uti de tempel, som med händer gjord äro, såsom Propheten säger:
49. Himmelen är mitt säte, och jorden är min fotapall. Hvad hus viljen I då bygga mig, säger Herren; eller hvad rum är till mina hvilo?
50. Hafver icke min hand gjort detta alltsammans?
51. I hårdnackade, och oomskorne i hjertat och öron, I stån alltid emot den Helga Anda; såsom edra föder, sammalunda ock I.
52. Hvilken af Propheterna hafva icke edra fäder förföljt? De hafva ihjälslagit dem som förkunnade dens Rättfärdigas tillkommelse, hvilkens förrädare och dråpare I nu voren;
53. I, som undfingen lagen genom Änglaskickelse; och höllen den intet.
54. Då de detta hörde, skar det dem i deras hjerta, och beto samman tänderna öfver honom.
55. Men han, full af dem Helga Anda, såg upp i himmelen, och fick se Guds härlighet, och Jesum stå på Guds högra hand.
56. Och han sade: Si, jag ser himmelen öppen, och menniskones Son stå på Guds högra hand.
57. Då ropade de med höga röst, och höllo sin öron till, och stormade alle tillika till honom;
58. Och drefvo honom utu staden, och stenade honom. Och vittnen lade sin kläder af vid en ung mans fötter, som het Saulus.