Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Apostlagärningarna 7:14-24 Karl XII 1873 (SK73)

14. Då sände Joseph, och kallade sin fader Jacob till sig, och all sin slägt, till fem och sjutio själar.

15. Och Jacob for ned till Egypten; och blef död, han och våre fäder;

16. Och vordo förde till Sichem, och lades i griften, som Abraham köpt hade, för penningar, af Hemors barn, som var Sichems (son).

17. Då nu tiden tillstundade om löftet, om hvilket Gud hade svorit Abraham, växte folket, och vardt förökadt uti Egypten;

18. Tilldess der uppkom en annar Konung, den intet visste af Joseph.

19. Han gick vårt slägte efter med list, och for illa med våra fäder, så att de utkasta måste sin barn, att de icke skulle blifva lefvande.

20. Samma tiden vardt Moses född, och han var Gudi täcker; och vardt fostrader i sins faders hus, i tre månader.

21. Då han sedan utkastad vardt, tog Pharaos dotter honom upp, och födde honom upp sig för en son.

22. Och vardt Moses lärd i all den visdom, som de Egyptier hade; och var mägtig i ord och gerningar.

23. Men då han vardt fyratio år gammal, kom honom i hjertat, att han ville bese sina bröder, Israels barn.

24. Och då han såg, att enom af dem skedde orätt, halp han honom, och hämnade hans skada, som orätt skedde, och slog den Egyptien.

Läs fullständig kapitel Apostlagärningarna 7