Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Apostlagärningarna 4:3-12 Karl XII 1873 (SK73)

3. Och togo fatt på dem, och satte dem i häktelse, till annan dagen; ty det var redo aftonen.

4. Men månge af dem, som orden hört hade, trodde; och vardt talet på männerna vid femtusend.

5. Så begaf det sig dagen derefter, att deras öfverste och äldste, och Skriftlärde i Jerusalem;

6. Och Hannas öfverste Prest, och Caiphas, och Johannes, och Alexander, och så månge som voro af öfversta Prestaslägtet, församlade sig;

7. Och hade dem fram för sig, och frågade dem: Af hvad magt, eller i hvad namn, hafven I detta gjort?

8. Petrus, full med den Helga Anda, sade till dem: I öfverste för folket, och äldste i Israel;

9. Efter vi i dag blifve dömde för denna välgerningen på denna sjuka mannen, genom hvilka han är helbregda vorden;

10. Så skall det eder allom vetterligit vara, och allo Israels folke, att genom Jesu Christi Nazareni Namn, den I korsfäst hafven, den Gud uppväckt hafver ifrå de döda, står nu denne helbregda för eder.

11. Han är den stenen, som af eder, byggningsmännerna, förkastad är; och är vorden en hörnsten;

12. Och i ingom androm är salighet; ty det är icke heller något annat Namn under himmelen menniskomen gifvet, i hvilko vi skole salige varda.

Läs fullständig kapitel Apostlagärningarna 4