Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Apostlagärningarna 13:31-37 Karl XII 1873 (SK73)

31. Och han hafver varit sedder i många dagar af dem, som med honom uppkomne voro ifrå Galileen till Jerusalem, hvilke hans vittne äro till folket.

32. Och vi förkunnom eder, att det löfte som till fäderna gjordt var, det hafver Gud fullkomnat oss, deras barnom, i det han uppväckt hafver Jesum;

33. Såsom i andra Psalmen skrifvet är: Du äst min Son, i dag hafver jag födt dig.

34. Men att han uppväckte honom ifrå de döda, så att han icke skall mer igenkomma till förgängelighet, sade han så: Den nåd, som David lofvad är, skall jag eder troliga hålla.

35. Derföre säger han ock annorstäds: Du skall icke tillstädja, att din helige skall se förgängelse.

36. Ty då David i sinom tid hade tjent Guds vilja, afsomnade han, och vardt lagd till sina fäder, och såg förgängelse.

37. Men den som Gud uppväckt hafver han såg ingen förgängelse.

Läs fullständig kapitel Apostlagärningarna 13