3. Icke heller såsom herrar öfver sitt folk; utan varer hjordenom till efterdömelse.
4. Och sedan, då öfverste Herden uppenbar varder, skolen I undfå härlighetenes ovanskeliga krona.
5. Sammalunda I unge, varer dem gamlom underdånige. Varer alle inbördes hvarannan underdånige, och håller eder hårdt vid ödmjukhetena; ty Gud står emot de högfärdiga, men de ödmjuka gifver han nåd.
6. Så ödmjuker eder nu under Guds mägtiga hand, på det han eder upphöjer i sinom tid.
7. Alla edra omsorg kaster på honom; ty han hafver omsorg om eder.
8. Varer nyktre, och vaker; ty edar fiende, djefvulen, går omkring såsom ett rytande lejon, och söker hvem han uppsluka må.
9. Står honom emot, stadige i trone; och veter, att samma vedermöda vederfars edra bröder i verldene.
10. Men Gud, som all nåd kommer af, den eder kallat hafver till sin eviga härlighet i Christo Jesu, han fullborde eder, som en liten tid liden, styrke, stödje och stadfäste;