24. Hvar I nu alle propheteraden, och der komme någor otrogen eller olärd in, han vorde straffad af dem allom, och dömd af allom;
25. Och så vorde det, som lönligit är i hans hjerta, uppenbart; och så fölle han på sitt ansigte, tillbåde Gud, och bekände, att sannerliga vore Gud i eder.
26. Huru är det då, käre bröder? När I tillsammans kommen, så hafver hvar och en af eder en Psalm; han hafver lärdom, han hafver tungomål, han hafver uppenbarelse, han hafver uttydelse; låter det allt ske till förbättring.
27. Hvar nu någor talar med tungomål, det göre han sjelf annar, eller på det mesta sjelf tredje, och då ymsom; och en tyde det ut.
28. Är han icke en uttydare, så tige i församlingene; men tale vid sig sjelf, och till Gud.
29. Men Propheterna tale två eller tre; och de andre döme derom.
30. Men hvar så händer, att dem, som sitter, varder något uppenbaradt, så tige den förste.
31. I mågen väl alle prophetera, den ene efter den andra, på det alle måge lära, och alle varda förmanade.