7. Bröder, jag skrifver eder intet nytt bud; utan det gamla budet, som I haft hafven af begynnelsen. Det gamla budet är det ord, som I hafven hört af begynnelsen.
8. Åter skrifver jag eder ett nytt bud, det sant är i honom, och i eder; ty mörkret är förgånget, och det sanna ljuset lyser nu.
9. Den som säger sig vara i ljuset, och hatar sin broder, han är ännu i mörkret.
10. Den der älskar sin broder, han blifver i ljuset, och ingen förargelse är i honom.
11. Men den som hatar sin broder, han är i mörkret, och vandrar i mörkret, och vet icke hvart han går; ty mörkret hafver förblindat hans ögon.
12. Jag skrifver eder, kära barn, att eder skola synderna förlåtna varda, för hans Namns skull.
13. Jag skrifver eder, I fäder; ty I hafven känt honom, som är af begynnelsen. Jag skrifver eder, I ynglingar; ty I hafven öfvervunnit den onda.