1. Herren är Konung, dess fröjde sig jorden, och öarna fröjde sig, så månge som de äro.
2. Moln och mörker är omkring honom; rättfärdighet och dom är hans stols stadfästelse.
3. Eld går framför honom, och uppbränner hans ovänner allt omkring.
4. Hans ljungande lyser på jordenes krets; jorden ser det, och förskräckes.
5. Bergen försmälta såsom vax för Herranom; för hela jorderikes Herra.
6. Himlarna förkunna hans rättfärdighet; och all folk se hans äro.
7. Skämme sig alle de som belätom tjena, och berömma sig af afgudar; tillbedjer honom alle gudar.
8. Zion hörer det, och är glad; och Juda döttrar fröjda sig, Herre, öfver ditt regemente.
9. Ty du, Herre, äst den Högste i all land; du är fast upphöjd öfver alla gudar.
10. I som älsken Herran, hater det onda; (Herren) bevarar sina heligas själar; ifrå de ogudaktigas hand skall han frälsa dem.
11. Dem rättfärdiga skall alltid ljus uppgå igen, och frommom hjertom glädje.
12. I rättfärdige, fröjder eder af Herranom, och tacker honom, och priser hans helighet.
Läs fullständig kapitel Psaltaren 97