Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Psaltaren 95:1-11 Karl XII 1873 (SK73)

1. Kommer, låter oss glädjas Herranom, och fröjdas för vår salighets tröst.

2. Låt oss med tack komma inför hans ansigte, och fröjdas för honom med Psalmer.

3. Ty Herren är en stor Gud, och en stor Konung öfver alla gudar.

4. Ty i hans hand är hvad som jorden bär, och bergshöjderna äro också hans.

5. Ty hans är hafvet, och hans händer hafva det torra beredt.

6. Kommer, låter oss tillbedja, och knäböja, och nederfalla för Herranom, den oss gjort hafver.

7. Ty han är vår Gud, och vi hans fosterfolk, och hans händers får.

8. I dag om I hans röst hören, så förstocker icke edor hjerta, såsom i Meriba skedde, såsom i Massa i öknene;

9. Der edre fäder försökte mig, förnummo och sågo min verk;

10. Att jag i fyratio år mödo hade med detta folk, och sade: Det är sådant folk, att deras hjerta alltid vill den orätta vägen, och de mina vägar icke lära vilja;

11. Så att jag svor i mine vrede: De skola icke komma till mina rolighet.

Läs fullständig kapitel Psaltaren 95