38. Såsom månen skall han evinnerliga vid magt hållen varda, och såsom de vittne i skyn viss vara. Sela.
39. Men nu bortdrifver du och förkastar, och vredgas med dinom smorda.
40. Du bryter dins tjenares förbund, och trampar hans krono neder på jordena.
41. Du nederrifver alla hans murar, och låter hans fäste afbrytas.
42. Honom beröfva alle de der framom gå; han är sinom grannom ett gabberi vorden.
43. Du upphöjer hans ovänners högra hand, och gläder alla hans fiendar.
44. Ock hafver du hans svärds kraft borttagit, och låter honom ingen seger vinna i stridene.
45. Du förstörer hans renhet, och kastar hans stol till jordena.
46. Du förkortar hans ungdoms tid, och betäcker honom med blygd. Sela.
47. Herre, huru länge vill du dig så allstinges fördölja; och låta dina grymhet brinna såsom en eld?
48. Tänk huru stackot mitt lif är; hvi vill du alla menniskor fåfängt skapat hafva?
49. Hvilken är den der lefver, och intet ser döden; den sina själ friar utu helvetes hand? Sela.
50. Herre, hvar är den förra din nåd, den du David i dine sanning svorit hafver?
51. Tänk, Herre, på dina tjenares försmädelse, den jag bär i mitt sköt, af allom så mångom folkom;
52. Dermed, Herre, dine fiender dig försmäda; der de med försmäda, och med fötterna trampa på din smorda. Lofvad vare Herren evinnerliga. Amen, Amen.