34. Men mina nåd vill jag icke vända ifrå honom, och icke låta mina sanning fela.
35. Jag vill icke ohelga mitt förbund, och icke ogildt göra hvad af minom mun utgånget är.
36. Jag hafver en gång svorit vid mina helighet: Jag vill icke ljuga for David;
37. Hans säd skall evig vara, och hans stol för mig såsom solen.
38. Såsom månen skall han evinnerliga vid magt hållen varda, och såsom de vittne i skyn viss vara. Sela.
39. Men nu bortdrifver du och förkastar, och vredgas med dinom smorda.
40. Du bryter dins tjenares förbund, och trampar hans krono neder på jordena.
41. Du nederrifver alla hans murar, och låter hans fäste afbrytas.
42. Honom beröfva alle de der framom gå; han är sinom grannom ett gabberi vorden.
43. Du upphöjer hans ovänners högra hand, och gläder alla hans fiendar.
44. Ock hafver du hans svärds kraft borttagit, och låter honom ingen seger vinna i stridene.
45. Du förstörer hans renhet, och kastar hans stol till jordena.
46. Du förkortar hans ungdoms tid, och betäcker honom med blygd. Sela.
47. Herre, huru länge vill du dig så allstinges fördölja; och låta dina grymhet brinna såsom en eld?
48. Tänk huru stackot mitt lif är; hvi vill du alla menniskor fåfängt skapat hafva?
49. Hvilken är den der lefver, och intet ser döden; den sina själ friar utu helvetes hand? Sela.