Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Psaltaren 74:1-15 Karl XII 1873 (SK73)

1. En undervisning Assaphs. Gud, hvi förkastar du oss så alldeles; och äst så grymmeliga vred öfver dina fosterfår?

2. Tänk uppå dina menighet, den du af ålder förvärfvat, och dig till arfvedel förlöst hafver; uppå Zions berg, der du bor.

3. Trampa dem på fötterna, och stöt dem platt neder i grund. Fienden hafver all ting förderfvat i helgedomenom.

4. Dina ovänner ryta uti dinom husom, och sätta sina afgudar der in.

5. Man ser yxerna ofvantill blänka, såsom man i en skog högge;

6. Och sönderhugga all dess tafvelverk med yxer och bilor.

7. De uppbränna din helgedom; de oskära dins Namns boning i grund.

8. De tala i sitt hjerta: Låter oss skinna dem; de uppbränna all Guds hus i landena.

9. Vår tecken se vi intet, och ingen Prophet predikar mer, och ingen, lärare lärer oss mer.

10. Ack! Gud, huru länge skall ovännen försmäda; och fienden så alldeles förlasta ditt Namn?

11. Hvi vänder du dina hand ifrå, och dina högra hand så platt ifrå ditt sköt?

12. Men Gud är min Konung af ålder; den all hjelp gör, som på jordene sker.

13. Du sönderdelar hafvet genom dina kraft, och sönderslår drakarnas hufvud i vattnet.

14. Du sönderkrossar hufvuden af hvalfiskarna, och gifver dem folkena i öknene till spis.

15. Du låter uppvälla källor och bäcker; du låter borttorkas starka strömmar.

Läs fullständig kapitel Psaltaren 74