9. Förkasta mig icke uti min ålderdom; öfvergif mig icke, när jag svag varder.
10. Ty mine fiender tala emot mig, och de som efter mina själ vakta, de rådslå tillhopa;
11. Och säga: Gud hafver öfvergifvit honom; jager efter, och griper honom; ty der är ingen hjelpare.
12. Gud, var icke långt borto ifrå mig; min Gud, skynda dig till att hjelpa mig.
13. Skämme sig och förgås, de som emot mine själ äro; varde med skam och hån öfvertäckte, de som mitt värsta söka.
14. Men jag vill alltid bida, och vill alltid föröka ditt lof.
15. Min mun skall förkunna dina rättfärdighet, dagliga dags dina salighet, den jag icke alla räkna kan.
16. Jag går i Herrans, Herrans kraft; jag prisar dina rättfärdighet, ja, din allena.