25. Utgjut dina ogunst uppå dem, och din grymma vrede gripe dem.
26. Deras boning varde öde, och ingen vare som uti deras hyddom bor.
27. Ty de förfölja den du slagit hafver, och berömma att du slår dina illa.
28. Låt dem falla uti den ena synden efter den andra, att de icke komma till dina rättfärdighet.
29. Utskrapa dem utu de lefvandes bok; att de med de rättfärdiga icke uppskrefne varda.
30. Men jag är elände, och hafver ondt; Gud, din hjelp beskydde mig.
31. Jag vill lofva Guds Namn med en viso, och vill högeliga ära honom med tacksägelse.
32. Det skall bättre täckas Herranom, än en stut, den horn och klöfvar hafver.
33. De elände se det, och glädja sig; och de som Gud söka, dem skall hjertat lefva.
34. Ty Herren hörer de fattiga, och föraktar icke sina fångna.
35. Honom lofve himmelen, jorden och hafvet, och allt det deruti röres.
36. Ty Gud skall hjelpa Zion, och bygga Juda städer; att man der bo skall, och besitta dem. Och hans tjenares säd skall ärfva dem; och de som hans Namn älska, skola blifva derinne.