1. En brudvisa och undervisning, Korah barnas, om rosena, till att föresjunga.
2. Mitt hjerta diktar en skön viso, jag vill sjunga om en Konung; min tunga är en god skrifvares penne.
3. Du äst den dägeligaste ibland menniskors barn. Täckelige äro dine läppar; derföre välsignar dig Gud evinnerliga.
4. Bind ditt svärd vid din sido, du hjelte; och pryd dig härliga.
5. Lyckosamliga gånge dig i dinom skrud; drag fram för sanningenes skull, och till att behålla de elända vid rätt; så skall din högra hand bevisa under.
6. Skarp äro din skott; så att folken för dig skola nederfalla, midt ibland Konungens fiendar.
7. Gud, din stol blifver alltid och i evighet; dins rikes spira är en rättvis spira.
8. Du älskar rättfärdigheten, och hatar ogudaktigt väsende; derföre hafver Gud, din Gud, smort dig med glädjenes oljo, mer än dina medbröder.
9. Dina kläder äro klart myrrham, aloe och kezia; när du i dine sköna härlighet utu de elphenbenspalats utgår.
10. Uti dinom skrud gå Konungadöttrar. Bruden står på dine högra hand, uti klart kosteligit guld.
11. Hör dotter, se uppå, och böj dina öron; förgät ditt folk, och dins faders hus;
12. Så skall Konungen få lust till dina dägelighet; ty han är din Herre, och du skall tillbedja honom.
13. Dottren Tyrus skall vara der med skänker; de rike i folkena skola bedja inför dig.
14. Konungens dotter är ganska härlig invärtes; hon är klädd i gyldene stycke.
15. Man förer henne uti stickad kläder in till Konungen; och hennes leksystrar, jungfrurna, som efter henne gå, förer man till dig.
16. Man förer dem med glädje och gamman, och de gå in i Konungens palats.
17. Uti dina fäders stad skall du söner få; dem skall du sätta till Förstar i hela verldene. Jag skall tänka uppå ditt Namn, barn efter barn; derföre skola folken tacka dig alltid och i evighet.