15. Men de glädja sig öfver min skada, och församla sig; de halte församla sig emot mig oförsedt; de rifva, och hålla intet upp.
16. Med dem, som skrymta och begabba för bukens skull, bita de sina tänder tillsamman öfver mig.
17. Herre, huru länge vill du se häruppå? Fräls dock mina själ ifrå deras buller, och mina ensamma ifrå de unga lejon.
18. Jag vill tacka dig uti den stora församlingene, och ibland mycket folk vill jag prisa dig.
19. Låt dem icke glädja sig öfver mig, som mig utan skäl fiender äro; eller begabba med ögonen, som utan skuld hata mig.
20. Ty de akta göra skada, och söka falska saker emot de stilla i landena;
21. Och gapa med sin mun vidt upp emot mig, och säga: Så, så, det se vi gerna.
22. Herre, du ser det, tig icke. Herre, var icke långt borto ifrå mig.
23. Uppväck dig, och vaka upp till min rätt, och till mina sak, min Gud och Herre.