Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Psaltaren 22:1-6 Karl XII 1873 (SK73)

1. En Psalm Davids, till att föresjunga, om hindena som bittida jagad varder.

2. Min Gud, min Gud, hvi hafver du öfvergifvit mig? Jag ryter; men min hjelp är fjerran.

3. Min Gud, om dagen ropar jag, så svarar du intet; och om nattena tiger jag ock intet.

4. Men du äst helig, du som bor ibland Israels lof.

5. Våre fäder hoppades uppå dig; och då de hoppades, halp du dem ut.

6. Till dig ropade de, och vordo hulpne; de hoppades på dig, och vordo icke till skam.

Läs fullständig kapitel Psaltaren 22