5. Men Herren är mitt gods och min del; du uppehåller min arfvedel.
6. Lotten är mig fallen i det lustiga; mig är en skön arfvedel tillfallen.
7. Jag lofvar Herran, den mig råd gifvit hafver; tukta mig också mine njurar om nattena.
8. Jag hafver Herran för ögon alltid: ty han är mig på högra handene; derföre skall jag väl blifva vid mig.
9. Derföre gläder sig mitt hjerta, och min ära är glad, och mitt kött skall säkert ligga.
10. Ty du skall icke låta mina själ uti helvete; och icke tillstädja, att din Helige ser förgängelse.
11. Du kungör mig vägen till lifvet; för dig är glädje tillfyllest, och lustigt väsende på dine högra hand evinnerliga.