Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Psaltaren 107:29-43 Karl XII 1873 (SK73)

29. Och stillte stormen, att böljorna saktade sig.

30. Och de vordo glade, att det stilla vardt; och han förde dem till lands efter deras önska.

31. De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;

32. Och prisa honom i församlingene, och inför de äldsta lofva honom;

33. De, hvilkas bäcker förtorkades, och vattukällor vände igen flyta;

34. Så att ett fruktsamt land intet bar, för deras ondskos skull, som deruti bodde.

35. Och det som torrt var gjorde han vatturikt, och på torra landena vattukällor;

36. Och satte dit de hungroga, att de beredde en stad, der de bo kunde;

37. Och så åkrar, och vingårdar plantera måtte, och årliga frukt få.

38. Och han dem välsignade, så att de sig svårliga förökade, och dem mycken boskap gaf;

39. De der nedertryckte och försvagade voro af de onda, som dem tvungit och trängt hade.

40. Då föraktelse uppå Förstarna utgjuten var, så att i hela landena stod bistert och ödeliga till.

41. Och han den fattiga beskyddade för uselhet, och hans slägte förmerade, såsom en fårahjord.

42. Detta skola de fromme se, och glädja sig; och alla ondsko skall munnen tillstoppad varda.

43. Hvilken är vis och behåller detta? Så skola de märka, huru många välgerningar Herren beviser.

Läs fullständig kapitel Psaltaren 107