22. Och offra tacksägelse, och förtälja hans verk med glädje.
23. De som med skepp på hafvet fara, och drifva sin handel till sjös;
24. De hafva förnummit Herrans verk, och hans under i hafvet;
25. När han sade, att ett stormväder uppkastade sig, som böljorna upplyfte.
26. Och de foro upp åt himmelen, och foro neder i afgrunden, att deras själ förtviflade för ångest;
27. Så att de raglade och stapplade, såsom en drucken, och visste ingen råd mer.
28. Och de ropade till Herran i sine nöd, och han förde dem utu deras ångest;
29. Och stillte stormen, att böljorna saktade sig.
30. Och de vordo glade, att det stilla vardt; och han förde dem till lands efter deras önska.
31. De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
32. Och prisa honom i församlingene, och inför de äldsta lofva honom;
33. De, hvilkas bäcker förtorkades, och vattukällor vände igen flyta;
34. Så att ett fruktsamt land intet bar, för deras ondskos skull, som deruti bodde.
35. Och det som torrt var gjorde han vatturikt, och på torra landena vattukällor;
36. Och satte dit de hungroga, att de beredde en stad, der de bo kunde;