2. Herre, hör mina bön, och låt mitt ropande till dig komma.
3. Fördölj icke ditt ansigte för mig; i nödene böj dina öron till mig; när jag åkallar, så bönhör mig snarliga.
4. Ty mine dagar äro bortgångne såsom en rök, och mine ben äro förbrände såsom en brand.
5. Mitt hjerta är slaget, och förtorkadt såsom hö; så att jag ock förgäter äta mitt bröd.
6. Mine ben låda vid mitt kött, af gråtande och suckande.
7. Jag är lika som en pelikan i öknene; jag är lika som en stenuggla uti de förstörda städer.
8. Jag vakar, och är såsom en ensam fogel på taket.
9. Dagliga försmäda mig mine fiender, och de som mig bespotta, svärja vid mig.
10. Ty jag äter asko såsom bröd, och blandar min dryck med gråt;
11. För ditt hots och vredes skull; att du hafver upphöjt mig, och i grund nederslagit mig.
12. Mine dagar äro framgångne såsom en skugge, och jag borttorkas såsom gräs.
13. Men du, Herre, blifver evinnerliga, och din åminnelse ifrå slägte till slägte.
14. Statt upp, och förbarma dig öfver Zion; ty det är tid, att du äst nådelig, och stunden är kommen.
15. Ty dine tjenare ville gerna, att det skulle bygdt varda, och sågo gerna, att dess sten och kalk tillredd vorde;
16. Att Hedningarna måtte frukta ditt Namn, Herre, och alle Konungar på jordene dina äro;
17. Att Herren bygger Zion, och låter se sig i sin äro.
18. Han vänder sig till de öfvergifnas bön, och försmår icke deras bön.