14. Statt upp, och förbarma dig öfver Zion; ty det är tid, att du äst nådelig, och stunden är kommen.
15. Ty dine tjenare ville gerna, att det skulle bygdt varda, och sågo gerna, att dess sten och kalk tillredd vorde;
16. Att Hedningarna måtte frukta ditt Namn, Herre, och alle Konungar på jordene dina äro;
17. Att Herren bygger Zion, och låter se sig i sin äro.
18. Han vänder sig till de öfvergifnas bön, och försmår icke deras bön.
19. Det varde beskrifvet för de efterkommande; och det folk, som skall skapadt varda, skall lofva Herran.
20. Ty han skådar af sine helga högd, och Herren ser af himmelen på jordena;
21. Att han skall höra dens fångnas suckande, och förlossa dödsens barn;
22. På det de skola i Zion predika Herrans Namn, och hans lof i Jerusalem;
23. När folken sammankomma, och Konungariken, till att tjena Herranom.
24. Han tvingar på vägenom mina kraft; han förkortar mina dagar.