Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Predikaren 5:1-8 Karl XII 1873 (SK73)

1. Var icke för hastig med dinom mun, och låt ditt hjerta icke hasta till att något tala inför Gud; ty Gud är i himmelen, och du på jordene; derföre låt din ord vara få.

2. Ty der många omsorger äro, der komma drömmer, och der mång ord äro, der hörer man en dåra.

3. När du gör Gudi ett löfte, så fördröj icke fullkomnat; ty han hafver intet behag till dårar. Hvad du lofvar, det håll.

4. Det är bättre att du intet lofvar, än att du icke håller det du lofvar.

5. Städ icke dinom mun, att han förförer ditt kött, och säg icke för Ängelen: Jag är oskyldig. Gud måtte vredgas öfver dina röst, och fördöma all dina händers verk.

6. Der månge drömmer äro, der är fåfängelighet, och många ord; men frukta du Gud.

7. Ser du enom fattigom ske orätt, och rätt och rättviso i landena borttagas, förundra dig icke deröfver; ty det är ännu en högre väktare öfver de höga, och äro ännu högre öfver de båda.

8. Deröfver är Konungen i hela landet, att marken må varda brukad.

Läs fullständig kapitel Predikaren 5