Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Predikaren 10:8-18 Karl XII 1873 (SK73)

8. Men den ena grop grafver, han skall sjelf falla deruti; och den en gård rifver, honom skall stinga en orm.

9. Den der stenar bortvältar, han skall hafva der mödo med; den som ved klyfver, han varder sargad deraf.

10. Då ett jern slött varder, och mister skarphetena, så måste man med mödo hvässat igen; alltså följer ock visdom efter flit.

11. En lackare är icke bättre än en orm, som obesvoren stinger.

12. De ord, som gå af ens vis mans mun, äro täckelig; men ens dåras läppar uppsvälja honom.

13. Begynnelsen på hans ord är dårskap, och änden är skadelig galenskap.

14. En dåre hafver mång ord; ty menniskan vet icke hvad varit hafver; och ho vill säga henne, hvad efter henne komma skall?

15. De dårars arbete varder dem svårt, efter man icke vet gå in i staden.

16. Ve dig, land, hvilkets Konung barn är, och hvilkets Förstar bittida äta.

17. Väl är dig, land, hvilkets Konung ädla är, och hvilkets Förstar äta i rättom tid, till styrko, och icke till vällust.

18. Ty för lättjas skull förfalla bjelkarna, och för försummeliga händers skull varder huset drypande.

Läs fullständig kapitel Predikaren 10