1. Min son, varder du lofvetsman för din nästa, så hafver du häktat dina hand intill en främmanda;
2. Du äst invefvad med dins muns tal, och gripen uti dins muns ord.
3. Så gör dock, min son, alltså, och undsätt dig; ty du äst kommen dinom nästa i händer; löp, skynda dig, och drif din nästa.
4. Låt icke din ögon sofva, eller din ögnahvarf sömnig vara.
5. Uthjelp dig, såsom en rå utu handene, och såsom en fogel utu foglafängarens hand.
6. Gack bort till myrona, du later; se uppå hennes seder, och lär.
7. Ändock hon ingen Första eller höfvitsman, eller herra hafver,
8. Tillreder hon dock likväl sitt bröd om sommaren, och samkar sin mat i andene.
9. Huru länge ligger du, later? När vill du uppstå af dinom sömn?