1. Min son, varder du lofvetsman för din nästa, så hafver du häktat dina hand intill en främmanda;
2. Du äst invefvad med dins muns tal, och gripen uti dins muns ord.
3. Så gör dock, min son, alltså, och undsätt dig; ty du äst kommen dinom nästa i händer; löp, skynda dig, och drif din nästa.
4. Låt icke din ögon sofva, eller din ögnahvarf sömnig vara.