15. Hon står om nattene upp, och gifver sitt husfolk mat, och sina tjenarinnor deras del.
16. Hon tänker på en åker, och köper honom; och planterar en vingård af sina händers frukt.
17. Hon gjordar sina länder fast, och stärker sina armar.
18. Hon märker, hvar hennes handel kan hafva förkofring; hennes lykta utsläckes icke om nattena.
19. Hon räcker ut sina hand till rocken, och hennes finger fatta tenen.
20. Hon utsträcker sina händer till den fattiga, och räcker sina hand dem torftiga.
21. Hon fruktar icke sino huse för snö; ty hela hennes hus hafver dubbel kläder.
22. Hon gör sig täcken; hvitt silke, och purpur är hennes kläde.
23. Hennes man är prisad i portomen, när han sitter när landsens äldsta.