10. Hvilkom en dygdelig qvinna beskärd är, hon är mycket ädlare, än aldrakosteligaste perlor.
11. Hennes mans hjerta tör förlåta sig uppå henne, och bergning skall honom icke fattas.
12. Hon gör honom ljuft, och icke ledt, i alla sina lifsdagar.
13. Hon brukar sig på ull och lin, och arbetar gerna med sina händer.
14. Hon är såsom ett köpmanskepp, som sina bergning fjerranefter hemtar.
15. Hon står om nattene upp, och gifver sitt husfolk mat, och sina tjenarinnor deras del.
16. Hon tänker på en åker, och köper honom; och planterar en vingård af sina händers frukt.
17. Hon gjordar sina länder fast, och stärker sina armar.
18. Hon märker, hvar hennes handel kan hafva förkofring; hennes lykta utsläckes icke om nattena.
19. Hon räcker ut sina hand till rocken, och hennes finger fatta tenen.
20. Hon utsträcker sina händer till den fattiga, och räcker sina hand dem torftiga.