1. Min son, förgät icke min lag, och ditt hjerta behålle min bud;
2. Ty de skola skaffa dig långt lif, och god år, och frid.
3. Nåd och trohet skola icke förlåta dig. Häng dem på din hals, och skrif dem uti dins hjertas taflo;
4. Så skall du finna ynnest och klokhet, den Gudi och menniskom täck är.
5. Förlåt dig på Herran af allt hjerta, och förlåt dig icke uppå ditt förstånd;
6. Utan tänk uppå honom i allom dinom vägom, så skall han föra dig rätt.
7. Låt dig icke tycka att du äst vis, utan frukta Herran, och vik ifrå det ondt är.
8. Det skall vara dinom nafla helsosamt, och vederqvicka din ben.
9. Hedra Herran af dina ägodelar, och af all dins årsväxts förstling;
10. Så skola dina lador fulla varda, och dine presser med must öfverflyta.
11. Min son, förkasta icke Herrans tuktan, och var icke otålig, då han straffar;
12. Ty hvilken Herren älskar, honom straffar han, och hafver ett behag till honom, såsom en fader till sonen.
13. Säll är den menniska, som vishet finner, och den menniska, hvilko förstånd tillflyter.
14. Ty det är bättre hafva henne än silfver, och hennes frukt bättre än guld.
15. Hon är ädlare än perlor, och allt det du önska må, är henne icke likt.
16. Långt lif är på hennes högra hand, på hennes venstra är rikedom och ära.
17. Hennes vägar äro lustige vägar, och alle hennes stigar äro frid.