8. De bespottare föra en stad i olycko; men de vise stilla vrede.
9. När en vis med en dåra till handel kommer, han vare vred eller glad, så hafver han dock ingen ro.
10. De blodgirige hata den fromma; men de rättfärdige vårda sig om hans själ.
11. En dåre gjuter sin anda allan ut; men en vis man håller tillbaka.
12. En herre, som till lögn lust hafver, hans tjenare äro alle ogudaktige.
13. Fattige och ockrare bo ibland hvarannan; begges deras ögon upplyser Herren.
14. En Konung, som de fattiga troliga dömer, hans säte blifver evigliga beståndandes.
15. Ris och straff gifver vishet; men ett barn, som hafver sjelfsvåld, skämmer sina moder.
16. Der månge ogudaktige äro, der äro många synder; men de rättfärdige skola se deras fall.
17. Tukta din son, så skall han vederqvicka dig, och göra dine själ vällust.
18. När Prophetien ute är, så förskingras folket; men väl är honom, som lagen vid magt håller.
19. En tjenare låter icke näpsa sig med ordom; förty, om han än förstår det, så tager han sig dock intet deraf.