11. Såsom en hund uppäter sina spyor igen, alltså är en dåre som sin galenskap på nytt bedrifver.
12. När du en ser, som sig tycker vis vara, det är mera hopp uppå en dåra, än på honom.
13. Den late säger: Det är ett ungt lejon på vägenom, och ett lejon på gatone.
14. En later vänder sig i sängene, lika som en dörr på dörrajernen.
15. Den late gömmer sina hand i barmen, och det varder honom tungt, att han skall bära henne åt munnen.
16. En later tycker sig visare vara än sju, som seder lära.
17. Den som framgår, och blandar sig uti annars kif, han är lika som en, den der drager en hund med öronen.
18. Lika som en hemliga med skott och pilar skjuter, och dräper;
19. Alltså gör en falsk menniska med sin nästa, och säger sedan: Det var mitt skämt.
20. Då intet mer ved är, slocknar elden; och när klaffaren är borta, vänder trätan åter.
21. Såsom kolen glöd, och veden eld, alltså kommer en trätosam man kif åstad.
22. Klaffarens ord äro såsom hugg, och de gå igenom hjertat.
23. En förgiftig mun, och ondt hjerta, är såsom en lerpotta med silfslagg öfverdragen.
24. Fienden varder känd vid sitt tal, och när han nalkas, far han med falskhet.
25. Då han smeker med sitt mjuka tal, tro honom intet; ty sju styggelser äro uti hans hjerta.