Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Ordspråksboken 14:5-15 Karl XII 1873 (SK73)

5. Ett troget vittne ljuger icke; men ett falskt vittne talar dristeliga lögn.

6. Bespottaren söker vishet, och finner henne intet; men dem förståndiga är vishet lätt.

7. Kommer du till en dåra, der finner du icke ett förnumstigt ord.

8. Det är dens klokas vishet, att han aktar uppå sin väg; men det är ens dåras galenskap, att det är alltsammans bedrägeri med honom.

9. De dårar drifva deras gabberi med syndene; men de fromme hafva lust till de fromma.

10. När hjertat sörjandes är, så hjelper ingen utvärtes glädje.

11. De ogudaktigas hus varder förgjordt; men de frommas hydda skall grönskas.

12. Mångom behagar en väg väl; men på ändalyktene leder han honom till döden.

13. Efter löje kommer sorg, och änden på glädjene är ångest.

14. Ene lösaktiga mennisko varder gåendes såsom han handlar; men en from man skall vara öfver honom.

15. En fåkunnig man tror hvart ord; men en förståndig man aktar på sin gång.

Läs fullständig kapitel Ordspråksboken 14