20. Herren hafver en styggelse till vrång hjerta, och ett behag till de fromma.
21. Dem ondom hjelper intet, om de än alle lade händer tillsamman; men de rättfärdigas säd skall hulpen varda.
22. En dägelig qvinna utan tukt är lika som en so med ett gyldene spann på näsone.
23. De rätträrdigas önskan måste dock väl gå, och det de ogudaktige vänta, är olycka.
24. Den ene skiftar ut, och får alltid mer; men den andre är nidsk, der han icke skall, och varder dock fattigare.
25. Den själ, som rikeliga välsignar, varder fet; och den som drucknan gör, han skall ock drucken varda.
26. Den som korn innehåller, honom banna menniskorna; men välsignelse kommer öfver honom, som det säljer.
27. Den som något godt söker, honom vederfars godt; men den som efter ondt far, det skall hända honom.
28. Den sig uppå sina rikedomar förlåter, han skall förgås; men de rättfärdige skola grönskas såsom löf.
29. Den som sitt eget hus bedröfvar, han skall få väder till arfvedel; och en dåre måste dens visas tjenare vara.