22. Huru länge viljen I, fåkunnige, fåkunnige vara; och de bespottare lust hafva till gabberi, och de galne hata lärdom?
23. Vänder eder till mitt straff; si, jag vill utsäga eder min anda, och göra eder min ord kunnig.
24. Efter jag nu kallar, och I neken det; jag räcker mina hand ut, och ingen aktar dertill;
25. Och I låten fara all min råd, och viljen icke mitt straff;
26. Så vill jag ock le åt edro ofärd, och begabba eder, när det kommer som I frukten;