44. Du hafver betäckt dig med en sky, att ingen bön derigenom komma kunde.
45. Du hafver gjort oss till träck och slemhet ibland folken.
46. Alle våre fiender gapa med munnen emot oss.
47. Vi varde förtryckte och plågade med förskräckelse och ångest.
48. Min ögon rinna med vattubäcker, öfver mins folks dotters jämmer.
49. Min ögon flyta, och kunna icke aflåta; ty der är ingen återvända;
50. Tilldess Herren af himmelen skådar härned, och ser dertill.
51. Mitt öga fräter mig lifvet bort, för alla mins stads döttrars skull.
52. Mine fiender hafva besnärt mig, lika som en fågel, utan sak.
53. De hafva förgjort mitt lif uti ene kulo, och kastat uppå mig stenar.
54. De hafva ock begjutit mitt hufvud med vatten; då sade jag: Nu är det platt ute med mig.
55. Men jag åkallade ditt Namn, Herre, nedan utu kulone;