Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Klagovisorna 3:28-38 Karl XII 1873 (SK73)

28. Att en, som öfvergifven är, hafver tålamod, när honom något uppåkommer;

29. Och sätter sin mun uti stoft, och vänter efter hoppet;

30. Och låtter slå sig vid kindbenet, och lägger mycken försmädelse uppå sig.

31. Ty Herren drifver icke ifrå sig evinnerliga;

32. Utan han bedröfvar väl; men han förbarmar sig igen, efter sin stora mildhet.

33. Ty han plågar och bedröfvar icke menniskona af hjertat;

34. Lika som han ville platt undertrycka låta de elända på jordene;

35. Och låta deras sak för Gudi orätta vara;

36. Och dem falskeliga döma låta, lika som Herren såge det intet.

37. Ho tör då säga, att sådant sker utan Herrans befallning;

38. Och att hvarken ondt eller godt kommer igenom hans befallning?

Läs fullständig kapitel Klagovisorna 3