1. Det förtröt Jona ganska storliga, och vardt vred;
2. Och bad till Herran, och sade: Ack! Herre, det är det som jag sade, då jag ännu var i mitt land; derföre jag ock ville det förekomma, och fly till hafs; ty jag vet att du äst en nådelig Gud, barmhertig, långmodig, och af stor mildhet, och låter dig ångra det onda.
3. Så tag då nu mina själ ifrå mig, Herre; ty jag vill heldre vara död, än lefva.