7. Utan menniskan varder född till olycko, såsom foglarna till att flyga.
8. Dock vill jag nu tala om Gud, och handla om honom;
9. Som gör mägtig ting, de der icke ransakas kunna; och under, som icke räknas kunna;
10. Den der regn gifver på jordena, och låter vatten komma på markena;
11. Den der upphöjer de nedriga, och upphjelper de förtryckta.
12. Han gör deras anslag, som listige äro till intet, att deras hand intet kan uträtta.
13. Han begriper de visa i deras listighet, och gör de klokas råd till galenskap;
14. Att de om dagen löpa i mörkrena, och famla om middagen såsom om nattena.
15. Och han hjelper den fattiga ifrå svärdet, och ifrå deras mun; och utu dens väldigas hand;
16. Och är dens fattigas tröst, att orättfärdigheten måste hålla sin mun till.
17. Si, salig är den menniska, den Gud straffar; derföre förkasta icke dens Allsmägtigas tuktan.
18. Ty han sargar, och läker; han slår, och hans hand helar.
19. Utaf sex bedröfvelser frälsar han dig, och i den sjunde kommer intet ondt vid dig.
20. I dyr tid frälsar han dig ifrå döden, och i stridene ifrå svärdsens hand.
21. Han skall skyla dig för tungones gissel, att du icke skall frukta för förderf, då det kommer.
22. Uti förderf och hunger skall du le, och icke frukta för vilddjuren i landena;