13. Han hafver en starkan hals, och det är honom lust, då han något förderfvar.
14. Hans kötts ledamot hänga vid hvartannat; de äro faste i honom, att han icke rörd varder.
15. Hans hjerta är hårdt såsom sten, och så fast som ett stycke af understenen i qvarnene.
16. När han reser sig, förfära sig de starke; och när han får dem fatt, är der ingen nåde.
17. Om man vill till honom med svärd, så rörer han sig intet; eller med spets, skott och harnesk.
18. Han aktar jern såsom strå, och koppar såsom ruttet trä.
19. Ingen skytte förjagar honom; slungostenar äro honom såsom agnar.
20. Hammaren aktar han såsom strå; han bespottar de bäfvande spetsar.
21. Han kan ligga på skarpt grus; han lägger sig uppå det skarpt är, såsom på dyngo.
22. Han gör, att djupa hafvet sjuder såsom en gryta, och rörer det ihop, såsom man blandar ena salvo.
23. Efter honom är vägen ljus; djupet aktar han såsom en gamlan gråhårotan.
24. På jordene kan ingen liknas honom; han är gjord till att vara utan fruktan.
25. Han föraktar allt det högt är; han är Konung öfver alla högmodiga.