21. På den tiden han reser sig, upphöjer han sig, och bespottar både häst och man.
22. Kan du gifva hästenom kraft; eller kan du pryda hans hals med hans gnäggande?
23. Kan du förfara honom såsom gräshoppor? Hvad förfärligit är, det är hans nos pris.
24. Han rifver jordena, och är frimodig i sin starkhet; och drager ut emot den väpnada.
25. Han bespottar räddhågan, och förfäras intet; och flyr icke för svärd;
26. Det ännu kogret emot honom skallrade, och glimmade både glafven och sköld.
27. Han skälfver och rasar, och trampar jordena; och tror intet, att trummeten lyder.
28. När trummeten fast klingar, säger han huj; och känner lukten af stridene lång väg, Förstarnas rop och fröjd.
29. Flyger höken genom ditt förstånd, och utbreder sina vingar söderut?
30. Flyger örnen så högt af din befallning, att han gör sitt näste i höjdene? I bergklippon bor han, och blifver i bergskrefvom, och i fast rum. Dädan af skådar han efter mat, och hans ögon se långt bort. Hans ungar supa blod, och hvar en åtel är, der är han. Och Herren svarade Job, och sade: Den som vill träta med den Allsmägtiga, skulle han draga sig undan? Och den som vill straffa Gud, måste han icke svara? Job svarade Herranom, och sade: Si, jag hafver bannats, hvad skall jag svara? Jag vill lägga mina hand uppå min mun. Jag hafver en gång talat, derföre vill jag icke mer svara; på en annan tid vill jag icke göra det mer.